Till exempel påstods det att en legalisering inte skulle minska kriminaliteten, eftersom de kriminella bara kommer ägna sig åt annan kriminell verksamhet. Detta är ju så dumt att den som tänker till inser att det inte är så.
Narkotika göder en stor del av världens kriminella organisationer. Det destabiliserar hela länder och ger pengar till terrorgrupper. Många länder i Syd- och Latinamerika är rena mordnästen. I princip hela orsaken är: narkotika. Narkotika ger så oerhört mycket mer pengar än någon legal försörjningsmöjlighet. Det är samtidigt olagligt och leder till att gäng kämpar mot gäng.
På en lista över världens mest mordrika länder har länder i Amerika-kontinenterna 18 av de 20 sista platserna. Man kan iofs ifrågasätta om territorier som Montserrat och Dominica ska vara med på listan, men okej.
Magasinet Café gjorde 2015 en artikel från landet med flest mord, Honduras.
http://www.cafe.se/cafe-pa-plats-sa-blev-honduras-varldens-farligaste-land/
Citerar från den:
Regionen mellan Sydamerika och USA kan beskrivas som en ballong – pressar man bort knarktrafiken från ett hörn så flyttas den bara till ett annat, som när man pressar runt luft.
I lilla Honduras, bananrepubliken vid Moskitkusten, mötte kartellerna minst motstånd. Här kunde man redan köpa det mesta: poliser, åklagare, politiker.
Orsaken är enligt Kurt ver Beek att Honduras historiskt styrts av en korrumperad elit – ett slags överstatlig frimurarloge bestående av åtta familjer, [..]. Denna elit gillade att ha ett svagt system där det gick att köpa sig förbi lagar. Det öppnade för att även den organiserade brottsligheten kunde köpa sig makt – och det öppnade för våldet.
I dag transporteras 85 procent av det colombianska kokainet via Honduras. Gatorna styrs av gäng som lever på knark och död, poliserna kan välja mellan att ta en muta eller mördas och statens ekonomi är svår att skilja från den organiserade brottslighetens ekonomi.
Afghanistan, där det kommer så många snyftare som absolut måste få uppehållstillstånd i Sverige annars dör de, ligger på plats 137 med en mordfrekvens på 6,5 per 100 000 invånare. Att jämföra med Mexiko som har en mordfrekvens på 15,5 per 100 000. Faktum är att de enda läder i Sydamerika eller Centralamerika som har färre mord än Afghanistan är Chile på plats 99, med 3,6 mord per 100 000, och Surinam (befolkning på 500 000) på plats 132.
Jag har svårt att tro att vi någonsin kan få fred och stabilitet i länderna i Amerika så länge som dess befolkning kan tjäna så bra på narkotikasmuggling.
Kriget mot droger var en jättebra idé av Reagan på 80-talet, men den fungerade inte. Hade det gått att förbjuda narkotika hade jag tyckt vi skulle göra det. Men droger är billigare och vanligare nu än det var för 20 år sedan, samtidigt som omkring hälften av USAs fängelseintagna sitter där pga drogrelaterad brottslighet.
Att legalisera narkotika gör att man får in skatteintäkter vilka man kan använda för att ge stöd till de som har drogproblem. Ett oerhört mycket mer effektivt sätt än att ge miljarder till kriminella och låta narkotikaanvändarna få ruttna bort i fängelse eller av dålig narkotika.
Vill vi skapa en bättre värld är det tveklöst enklaste första steget att liberalisera narkotika. Vill vi på allvar göra en bättre värld kommer det att ske, och när det väl skett kommer man snart fråga sig: "varför gjorde vi inte detta tidigare".
Med det sagt är jag inte förespråkare av att använda narkotika. En del av pengarna staten tjänar på att legalisera narkotika ska gå till upplysningskampanjer om narkotikans skadeverkningar.
Moraltanterna tänker sig angående legalisering att det ska bli som att handla läsk. Så är givetvis inte fallet. Användningen av narkotika bör noga regleras genom något motsvarande motboken. En individ ska, efter prövning, få möjlighet att köpa en viss mängd narkotika. Detta kan även gälla heroin och kokain. Personen får sedan en viss ranson de kan köpa.
Personen kan ändå handla svart, men principen är att staten har bättre koll. När fler personer handlar lagligt kommer den svarta marknaden att minska. De flesta handlar hellre i en betrodd butik där styrkan anges på varan, än av nån skum person i ett gathörn där styrkan kan vara vad som helst.
Kommer folk sälja knarket vidare? Kanske. Men det rör sig om så små doser och dessutom om så många människor som har de små doserna att jag har svårt att se det kommer bli till en business folk orkar ägna sig åt. Och även om det säljs svart så kommer det inte att gagna kriminella nätverk, eftersom det produceras lagligt och kontrollerat, antingen i Sverige eller utomlands, och det transporteras lagligt av fraktbolag och inte av grovt kriminella med maskingevär.
Den där boken jag nämnde i inledningen påpekar att i Nederländerna, där cannabis är tillåtet, är det fler unga som testat cannabis än i Sverige. Det stämmer, men faktum är att "testa cannabis" inte gör en person till knarkare, lika lite som att testa alkohol.
Cannabis är inte beroendeframkallande. Jag försökte en gång sedan försöka hitta bevis för att cannabis (hasch eller marijuana) skapar fysiskt beroende men det enda som visar det är en dåligt gjord studie från 1950-talet vars resultat aldrig kunnat upprepas. De jag vet som rökt cannabis har heller inte haft problem att sluta. Annat är det med de tobaksrökare jag känner.
Också dåligt är det att vi åtalar så många människor för harmlösa medel såsom khat. Khat är varken särskilt beroendeframkallade (åtminstone mindre än tobak och alkohol) eller något som allvarligt skadar en persons hälsa.
Vill man på allvar göra världen bättre finns det nog få saker man som privatperson kan göra som är så bra som att försöka verka för en narkotikaliberalisering. Det behöver inte göras på hårda droger med en gång, man kan börja med att prova med cannabis. Vi har indirekt de människoliv på vårt samvete som dör i t.ex. Honduras, och vi finansierar indirekt t.ex. Talibanerna när vi motarbetar en legalisering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar