Inte allt är Hitler

I debatten i Sverige görs ofta jämförelser mellan företeelse X och Nazityskland. Svenskar har en historielöshet som leder till detta. Historian innehåller många länder, demokratier och diktaturer, men få diktaturer har blivit till Nazityskland. De flesta diktaturer idag är rätt fredliga, faktiskt.

1. Man kan inte bedöma någons ondska efter hur många dödsfall de orsakat. Det ligger nära till hands och är ett enkelt sätt att mäta, men är intellektuellt felaktigt. En industriellt utvecklad nation, som Tyskland var på 1930-talet, hade bättre kapacitet att ta död på folk än ett land som Nord Korea idag.

Nord Korea visar upp sin militär , med traktorer de fått i bistånd. Bild från Daily Mail 2013.

Det innebär inte att Nazityskland är "ondare" än Nord Korea.

Inte heller kan man säga att Hitler var "ondare" än Saddam Hussein. Saddam Hussein blev stoppad i sina invasionsplaner och utkörd ur Kuwait vilket inte gör honom till "godare" än Hitler. Många fler historiska exempel kan ges.

2. Hitler kom inte till makten pga "de goda var tysta".

Så här tror de svenska godhetsmänniskorna (typiskt nog kändisen och antirasisten Schyffert) att nazisterna blev framröstade 1932:
_

Nationalsocialisterna gick inte till val på att död folk. De gick till val på att stabilisera ekonomin genom att göra Tyskland mindre beroende av utländsk påverkan (de "internationella storkapitalisterna") och att sluta betala krigsskadestånd.

"Fred - Bröd"

Arbetslösheten i Tyskland hade gått upp till nästan 30% vid detta valet 1932.

Hitler gick till val på att skapa fred och frihet. Han gick inte till val på krig, och tyskarna ville absolut inte ha krig igen efter allt som första världskriget ställt till med.

Vill man lära från historien borde man inse att man måste ha ekonomisk stabilitet i ett land. Att ägna sig åt historierevision, som Killinggänget, skapar en felaktig bild.

De "goda" var tvärtom mycket högljudda. Hitler kom till makten pga den tyska ekonomin hade kollapsat. De som hade pengar hade sett hela sin förmögenhet försvinna i hyperinflationen. De fattiga fick jobba på en extrem nivå eftersom alla pengar de hade inom några timmar hade blivit mindre värda.

3. Tyskland var i uppror.
Det förelåg ett ständigt kommunisthot. I valet 1932 blev kommunisterna tredje största parti med 17% av rösterna. Vid denna tid hade ju redan Ryssland blivit kommunistiskt och samma sak är inte otänkbart i ett kollapsande samhälle som det tyska.

Man får inte missa att kommunister inte heller är demokratiska. Återigen, man kan inte bedöma någots funktionalitet efter hur det blev i efterhand. Som jag läste i en Hitlerbiografi en gång, om Hitler hade dött våren 1939 hade han troligen setts som en av Tysklands bästa ledare genom tiderna. Man kan inte säga "jag röstade på kommunisterna 1932 så jag tillhör de goda, medan alla som röstade på nazisterna tillhör de onda". Nazisterna gick inte till val på att skapa ondska. Kommunistiska revolutioner brukar också resultera i en massa avrättningar.

3. Hitler blev diktator på populär begäran
Efter riksdagsbranden 1933 sågs kommunister och anarkister som ett akut hot mot landets säkerhet. President Hindenburg utsåg Hitler till rikskansler för att återställa ordningen.

Vad lär man sig av detta?
Att social oro inte är bra och att hot mot den rådande politiska situationen leder till social oro. Däremot finns det ingen enkel lösning på hur man ska lösa social och politisk oro. Om ekonomin stabiliseras och folket känner tilltro till det politiska styret brukar oroligheterna minska efter ett tag.

Det finns inget ultimat sätt att garantera demokrati i en nation. Varje nation har potential att bli till ett kaosland om det kollapsar av en eller annan orsak och folket tappar tilltron till de styrande.  Därför bör det politiska etablissemanget göra vad de kan för att ge landet stabilitet och ordning. Om de styrande inte kan lösa uppgiften i sig (pga internationellt fallande börser t.ex.) bör de åtminstone ge intryck av de gör så gott de förmår.

Man kan varken enkelt bekämpa oroligheter eller tysta ner dem. Man kan bara bekämpa oroligheter med våld i en starkast-vinner-kamp. Våld måste bemötas med våld.  Om det sen är "rätt" får eftervärlden bestämma. Historiskt sätt finns inte alltid något rätt och fel. Nazism är inte mera "fel" än kommunism, islamism eller en absolut monarki. 

Jag anser vi mer intellektuella bör ta avstånd från nazijämförelser, och vi bör påtala felaktigheten i att göra sådana jämförelser.