Sveriges asylpolitik leder till de sämsta flyktingarna

En sak jag klurat på rätt länge är huruvida vi i Sverige behåller "skiten" från alla andra länder.

Mer och mer verkar tyda på detta.

Jag läser just nu Invandring och Mörkläggning II (Arnstberg & Sandelin, 2014), och på sidan 57 beskriver en läkare hur hennes praktik kom att hamna bredvid en flyktingförläggningen. Detta var på 1980-talet, då det mest kom chilenare.

Värt att påpeka. Det totala antalet chilenare som kom till Sverige var, enligt Wikipedia, cirka 25 000. Det är sedermera bekant att många av dem, både första och andra generationen, är överrepresenterade i brottslighet, förtidspensionering, arbetslöshet och lågbetalda arbeten.

Hennes erfarenhet är skrivet 1990. Före internet och medan media mörkade var det svårt att få texten spridd. Citerar ett litet utdrag.

Det påstås alltid i den offentliga versionen att svenska folkets motstånd mot den okontrollerade strömmen asylkrävande beror på bristande information, okunskap, rädsla inför det okända. Så fort svenskarna lär känna invandrare, ändrar de uppfattning. Jag påstår det motsatta. Jag har 43 nationaliteter som patienter, invandrare som kommit till Sverige från slutet av trettiotalet till slutet av sjuttiotalet. Jag har alltid varit positivt inställd till dessa invandrare, som tillfört Sverige mycket genom sitt arbete och sin kultur. Det var en chock för mig att inse att många av dagens asylkrävande är en helt annan kategori av människor. 

Jag har kommit till insikt om att ett mycket stort antal av de asylkrävande, som kommit till Sverige under 1987-1990, saknar alla avsikter att anpassa sig till svenska lagar och normer. Begrepp som hänsyn till och respekt för andra tycks vara okända. Man tycks ha kommit i avsikten att ta för sig, att störa och förstöra. Det leder till en outhärdlig situation för de närmaste grannarna till förläggningen. Missbrukarhemmet står inte ut, utan flyttar till sommaren. Vi vanliga grannar har inte möjligheter att ge oss iväg. Från invandrarverkets personal får vi ingen hjälp. Kommunens politiker och tjänstemän tiger - undantagandes miljöchefen.
---
En majoritet av svenska folket lär ju enligt opinionsundersökningar vara positiv till en fortsatt okontrollerad inströmning av asylkrävande. Det är då ganska märkligt att invandrarverket envisas med att placera förläggningar hos den påstådda minoriteten, de starkt kritiska.

http://www.bgf.nu/nr/97/6/granne.html

Som man säger i Frankrike... ju mer saker förändrar sig desto mer blir de sig lika.... Detta hade kunnat skrivits idag.

Här är texten där hon beskriver förändringen:

Då förläggningen var ett faktum såg hon den som ett tillfälle att praktisera den spanska som hon lärt sig. 70% av flyktingarna i Kolbäck var nämligen chilenare.
Till en början gick detta hyggligt, tyckte Eva:
- Då fanns det en hel del trevliga chilenare, som man kunde prata med, diskutera både politik och annat.
Sedan hölls dock en folkomröstning i Chile, hösten 1988, och Pinochet förlorade:
- Då gav sig alla trevliga chilenare iväg, for tillbaka till Chile. Så satt vi här med resten, det var Valparaisos slum. Dom visste inte vem Salvador Allende var.
- Attityden var fullkomligt självklar från deras sida. De hade mer eller mindre blivit inviterade till Sverige, och här var det bara att ta för sig.

http://www.bgf.nu/nr/97/6/evab.html

Jag har funderat på det själv som står att läsa i länken.
Jag har haft klasskamrater från Libanon... och med tanke på deras beteende känns det som att de kom till Sverige för att leva på bidrag. Hade de verkligen haft asylskäl hade de försökt hålla sig till att följa våra lagar och regler. Inte ägna sig åt stölder, narkotikaförsäljningen och annat.

Jag misstänker att de "sämsta" flyktingarna är de som försöker hålla sig kvar längst i landet. I sitt hemland är de oduglingar: arbetslösa dagdrivare eller kanske kriminella.

Väl här hittar de på en historia och gör allt för att få stanna. Särskilt libaneser gråter gärna ut i tidningar och tycker de ska få stanna "för att deras barn har fått vänner i skolan". Det kan man läsa om i tidningen, bara googla, här är första träff på "Flykting från Libanon utvisas vänner i skolan":

Efter åtta år i Sverige har familjen Diab-Said fyra veckor på sig innan de ska utvisas till Libanon. Nu kämpar klasskamraterna till Khaled, 14, och lillebror Mohammed, elva, för att familjen ska få stanna. 

För ett par veckor sedan fick familjen Said-Diab i Oskarshamn det ödesdigra beskedet att deras senaste ansökan om uppehållstillstånd  i Sverige har fått avslag. Migrationsverket har nu lämnat över deras ärende till polisen.
Familjen flydde från kriget i Libanon 2006. Först hamnade de i Malmö för att senare flytta till Oskarshamn där de äldsta sönerna går i skolan. 

–  Vi lämnade kriget i Libanon för åtta år sedan för att starta ett nytt liv i ett säkert land. Men nu känns det som att vi förlorar säkerheten och framtiden för våra barn, säger Linda Diab.
http://www.dagensarena.se/innehall/familjen-ska-utvisas-atta-ar-i-sverige/

Lustigt nog får de ofta stanna pga "ömmande omständigheter", såsom att de nu har anknytning till Sverige efter att ha lyckats hålla sig undan utvisning i flera år. Det har skrivits rätt mycket om detta fenomen.

Är det värt att påpeka att Libanon inte är ett krigsland? Syrier flyr TILL Libanon (för närvarande finns några miljoner syrier i Libanon). Jag tror de flesta vet att Libanon inte är ett krigsland, men de som är immuna mot kunskap går inte att informera.

De asylsökande som är duktiga och ambitiösa lär rimligen fly sitt land tillfälligt med tanken att återvända för att bygga upp landet. Såvida inte de förföljs av regimen, såsom regimkritiker i Iran.
Vid en fråga till syriska flyktingar i Turkiet svarade många att de ämnade återvända till Syrien:

He said: “We don’t want to come to Europe, only to go back to Syria.
“We’re waiting for the war to end and we’ll go back – it is the only place for us.”
http://www.express.co.uk/news/world/719762/Syrian-refugees-Turkey-migrant-camp-Ceylanpinar-container-city-European-Union-EU-Assad

Lite samma bild har jag fått efter att ha läst migrationshandläggare som beskriver hur många av de asylsökande är dagdrivare från olika länder i MÖ. (Se „Es ist ein Wahnsinn“ – Cicero, youtube klipp här på tyska https://www.youtube.com/watch?v=5L3-o_Q3brk )

Jag träffade en syrier nyligen och han sa att han personligen känner läkare och tandläkare som är asylsökande. Men han sa att i Sverige måste de vänta så länge och lönen är relativt låg jämfört med i USA, Kanada eller Storbrittanien. (det stämmer, lönen i t.ex. GB är nästan dubbelt mot i Sverige)

Varför skulle en läkare söka sig just till Sverige? Vi tycker ju att vi är bäst eftersom vi har Ikea och H&M, men det finns ingen anledning att syrier tycker.

Insikten börjar gå snabbt nu. För de s.k. högutbildade som Löfven talade om finns det bättre länder än Sverige. Däremot tar vi öppet emot alla lågutbildade och lågkompetenta, och vi är inte så knussliga om de saknar ID och t.ex. talar bättre turkiska än arabiska.

En artikel från den 21 oktober:

Den svenska lagen om arbetskraftsinvandring är unik. Det har såväl OECD som den kända migrationsforskaren Martin Ruhs konstaterat. Den strider mot både de kunskaper som finns om hur en framgångsrik modell för arbetskraftsinvandring bör se ut, och internationella policytrender. Det som skiljer den svenska lagstiftningen från andra länders är bland annat:

• Den gör inte skillnad på hög- och lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare, arbetstillstånd inom hög- eller lågkvalificerade yrken, eller om det finns arbetskraftsbrist eller inte inom ett yrke. 
• Den har ingen arbetsmarknadsprövning, utan arbetsgivarna har hela makten.
• Den blandar samman asyl- och arbetskraftsinvandring.

Sverige är det enda landet i världen som har samma typ av reglering för all arbetskraftsinvandring. Det leder till dåliga förhållanden för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare och öppnar upp för missbruk när det gäller mer lågkvalificerad arbetskraft.

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sverige-maste-taenka-om-naer-det-gaeller-arbetskraftsinvandring-28632

Det kommer att bli intressant om debatten vänder någon dag och alla våra flyktingvurmare inser att de blivit dragna vid näsan. Så smått kan man läsa artiklar om f.d. "refugees welcome" som nu bytt sida och inser att de blivit lurade och att vårt flyktingmottagande är ohållbart.

Jag är personligen inte emot att vi tar emot sådana som faktiskt har akut skyddsbehov. Till exempel politiska flyktingar från Iran som har svårt att få asyl i andra länder. Människor som är aktivt förföljda av sin regim både i sitt hemland och i sina grannländer.  De här människorna är också de som verkar vara mest tacksamma över att ha fått komma till Sverige. Jag har läst flera artiklar av iranier som ansträngt sig och byggt upp nya liv i Sverige.

Kommer man med akut skyddsbehov gör man rimligen det bästa man kan för att så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden och försöka vara till gagn i det nya landet. De som lurar sig in har däremot inte samma ambitionsnivå vilket märks på deras beteende. Ska vi försöka förbättra integrationen måste vi först och främst inse att många av de s.k. "diskriminerade" flyktingar saknar driv och motivation eftersom de eller deras föräldrar redan från början var oambitiösa eller kriminella.

En studie i Danmark visade att andra generationens libaneser hade 300% högre kriminalitet än infödda danskar. Andra generationens iranier hade som jämförelse ungefär samma kriminalitet som danska barn. Även barn till marockaner och jugoslaver är ofta kriminella. ( http://dst.dk/da/Statistik/nythtml.aspx?cid=20403&place=twitter )
Vad gäller grova brott är annars Somaliska barn mest överrepresenterade. http://www.friatider.se/andra-generationens-invandrare-mer-kriminella-n-sina-f-r-ldrar

En annan grupp som beskrivs som oduglingar är de afghanska hazarerna. Min syriske vän trodde att Iran skickat dem av avsikt att göra världen till ett shiitiskt imperium. På flashback kan man läsa många berättelser från folk som jobbar på HVB-hem och som skriver sina erfarenheter om de här grovt otacksamma människorna.

Media tar förstås inte upp det. Svensk media och etablissemang har just nu gått i baklås. Om det fanns ett folkslag som hette "den trojanska hästen" som hade för syfte att nästla sig in i ett land för att förstöra det inifrån skulle det ta Sverige 20 år innan någon mainstream tidning skrev om det. Det är tydligen omöjligt att beskriva invandrare som samhällsproblem.

Varför litar etablissemanget och gemene man så mycket på alla snyfthistorier?

Det är dags att vi slutar tycka synd om folk och börjar inse att de flesta människor i världen faktiskt förstår att det är fel att våldta, stjäla eller råna. Även om de växer upp i utanförskapsområden. Det hjälper inte att "motarbeta diskriminering" när folk inte kommit hit för att fly utan för att de är kriminella oduglingar.

De som kan skaffa sig en utbildning och/eller jobb och flytta bort från utanförskapsområden gör så. Utanförskapsområdena samlar kvar de sämsta elementen som lever där i en generation efter nästa samtidigt som nytt drägg flyttar in.

Det finns samtidigt en orättvisa i att vi inte kan skilja "goda" från "dåliga" flyktingar. Det gör att vi obönhörligen bedriver en dra-över-en-kam-politik. Antingen är man för eller så är man mot flyktingar. Var är nyanseringen? Särskilt från vänsterhåll saknas helt nyanseringen, och jag tycker synd om dem. En vacker dag kanske sanningen slår dem i ansiktet.