måndag 23 januari 2017

Kanske kommer kravallerna när vi slopar bidragslinjen

I anledning av debatten i Agenda igår funderade jag på det en av Malmöpolitikerna sa. Han var moderat och beklagade sig över att S har drivit en bidragslinje i Malmö.

Bidragslinjen är ett stort problem, vilket jag skrev i mitt förra inlägg och har belyst ett par gånger tidigare. Det passiviserar folk och är väldigt kostsamt.

Det krävs inte alltför djupa kunskaper i psykologi för att förstå att det lockar fattiga människor att flytta till ett land där de får höra att man får livets nödtorft gratis av staten. Ändå har jag ganska ofta hört vänsterfolk säga aningslösa saker som "ingen lämnar nog sitt land om man inte flyr från krig". Jaja, de får tro vad de vill.

Vi kan förstås inte hur länge som helst försörja folk som inte arbetar.
Moroten och piskan är grundläggande drivkrafter. Själv jobbar jag inte mer än jag behöver för att överleva -- men jag är däremot tvingad att jobba just så mycket.

Passiviseringslinjen är tyvärr något jag har varit insatt i sedan jag bodde i Malmö i början av 2000-talet. Jag minns en nedslående artikel som handlade om en man som flyttade till Malmö. Det skrevs att "När de kommer hit är de ambitiösa och optimistiska, men jag brukar säga att det tar två år och sedan är de knäckta. De får inga jobb, inte ens praktik". Efter ett tag vänjer de sig vid bidrag och fastnar där.

Barnen ser sina föräldrar inte göra annat än sitta hemma, titta på parabol-TV, och prata om hur bra hemlandet var.

De s.k. parabolstäderna nämns allt som oftast i boken jag nyligen recenserade som handlade om Nederländerna. Även Pekgul har beskrivit parabolerna:

– Det började med parabolantennerna. Då försvann många kontakter med det svenska samhället, och viljan att lära sig svenska försvann också.
http://magasinetneo.se/artiklar/lat-islamisterna-bilda-ett-eget-parti/

Och här:

När min pappa fyllde 50 år 1993 fick han en parabolantenn i present av sina bröder. Då övergav han Rapport och Aktuellt för turkiska och kurdiska nyhetssändningar. Från mitten av 1990-talet slutade allt fler invandrarfamiljer i Tensta att se på svensk TV. Barn som lämnar skolan nu för tiden vet ytterst lite om vad som händer i det svenska samhället. Även kunskaperna i svenska har försämrats. Jag behöver inte gå längre än till min egen pappa för att märka det.
Redan före parabolantennerna var det ett problem för barnen att föräldrarna visste för lite om det svenska samhället. De hade svårt att delta i barnens skolarbete. Nu har klyftan blivit ännu större. För de barn som skickas till muslimska friskolor försvagas anknytningen till det svenska samhället drastiskt. Vårdnadsbidraget kommer att ytterligare förstärka denna separation. https://www.document.no/2010/01/31/vi_demokrater_ma_mobilisere_mo/ 
En dag kommer vi vara tvungna att göra om bidragslinjen. Då vet vi vad som kommer hända. Vi kan läsa om hur invandrare går till attack mot socialkontor. För någon vecka sedan blev det så våldsamt i Mönsterås att de fick flytta socialkontoret till hemlig adress.

Vad kommer hända den dagen staten måste spara på alla bidrag? Malmö får varje år 5 miljarder i det kommunala utjämningssystemet. Utan dessa pengar hade de varit tvungen höja skatten med ett par kronor. Malmös huvudsakliga problem är de stora kostnaderna för bland annat försörjningsstöd samt att man inte får in tillräckligt i skatteintäkter.

TV4 kan göra reportage bäst de vill om "en flykting som nu driver ett företag med 20 anställda, därför är flyktinginvandring lönsam".

Ibland kastas siffror fram om att "det tar 7 år innan hälften av invandrare är sysselsatta". Fast ordet sysselsättning kan betyda typ 5 timmas städjobb i veckan.

Så låt oss tala om verkligheten istället, siffror, pengar in och pengar ut.

Genomsnittlig årsinkomst för alla Muhammed i Malmö är 71 932 kr och i Sverige 118 343 kr.
Genomsnittsålder för alla Muhammed i Malmö är 38 år och i Sverige 37 år.
http://www.merinfo.se/person/Malm%C3%B6/Muhammed-Hossein-Qazi-1957/bnh95-1tizm

och det beror inte på stavningen:

Genomsnittlig årsinkomst för alla Mohamad i Malmö är 87 469 kr och i Sverige 97 891 kr.
http://www.merinfo.se/person/Malm%C3%B6/Mohamad-Hizbar-Mohamad-1983/bt10k-3pw8c

Låt oss undersöka några andra arabiska namn:

Genomsnittlig årsinkomst för alla Hassan i Malmö är 90 709 kr och i Sverige 102 388 kr.

Genomsnittlig årsinkomst för alla Ali i Malmö är 85 175 kr och i Sverige 118 643 kr.

Genomsnittlig årsinkomst för alla Abdul i Malmö är 106 304 kr och i Sverige 135 420 kr.

Och medelåldern på dessa personer är närmare 40, så det är inga ungdomar vi talar om.

Reza (ett iranskt namn) verkar det dock gå bättre för:

Genomsnittlig årsinkomst för alla Reza i Malmö är 162 549 kr och i Sverige 207 006 kr.

Det går inte hitta något "svenskt" namn som är i närheten av så låga inkomster som våra araber, förutom sådana som är ungdomar, såsom Kevin (genomsnittsålder: 24 år, Genomsnittlig årsinkomst för alla Kevin i Malmö är 93 329 kr och i Sverige 78 870 kr).

Somalier tjänar ännu mindre.

Genomsnittlig årsinkomst för alla Abdi i Malmö är 62 032 kr och i Sverige
74 260 kr. (Abdi sägs vara det vanligaste somaliska namnet. Det finns 125 personer i Malmö som heter Abdi och 3 267 personer i Sverige. Genomsnittsålder för alla Abdi i Malmö är 38 år och i Sverige 34 år. )

Det är förstås svårt att bekosta ett välfärdssamhälle med dessa löner. Sjukvård är dyrt.


Annars ser det ut ungefär så här bland "svenskar":

Genomsnittlig årsinkomst för alla Fredrik i Malmö är 292 797 kr och i Sverige 326 014 kr.
Genomsnittlig årsinkomst för alla Martin i Malmö är 264 191 kr och i Sverige 298 907 kr.
Genomsnittlig årsinkomst för alla Johnny i Malmö är 265 925 kr och i Sverige 297 703 kr.

Hur som helst. Den dagen som bidragen stryps så kommer nog invandrarna att resa sig ur sofforna. De kommer att skylla på att det är rasism och det kommer nog att brinna både här och där.

Jag tror inte att det kommer bli inbördeskrig, som de värsta alarmisterna varnar för. De bidragstagande muslimerna är bara omkring 10-15% av befolkningen, och de har inte tillgång till kraftiga vapen. Upploppen kommer bli som upploppen de svarta gjorde i Los Angeles 1992. Vårt försvar kan slå ner upploppen. Än så länge.

Frågorna är ändå:
1. Vilken politiker vågar ta beslut som leder till kravaller och upplopp? Detta är oerhört känsligt. Den som tar beslutet kommer för evigt att ses som "den som startade upploppen". Det kommer behövas någon hårdför person som inte är rädd om sitt skinn, som Abraham Lincoln i USA som förbjöd slaveriet och orsakade därmed inbördeskriget, eller Margret Thatcher i Storbritannien som kuvade fackföreningarna.

2. Om politikerna föredrar passivitet, kan staten bekosta bidragspolitik hur länge som helst? Så länge kostnaderna är någorlunda låga kan man låta systemet fortgå. Men i och med senaste flyktingvågen kommer det snart att krävas en förändring. Vi har redan världens högsta skatter och de har nyligen höjts igen. Samtidigt krackelerar vår välfärd i område efter område.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar